Fråga Hackaday: Exakt hur fungerar den här luftpartikelsensorn?
hårdvaran som kommer ut ur [Dr. Peter Jansen] s lab är de skrämmaste sakerna du kan tänka dig. Han har utvecklat en CT-skanner ut ur plywood, liksom en MR-maskin från många, många varv av emalj tråd. Kanske är hans mest kända utveckling sin tricorder – en riktig, all-sensing gadget med tillstånd från gården av [Gene Roddenberry] för att utnyttja namnet. [Peter] s tricorder var en av finalisterna för det allra första hackadaypriset, men det betyder inte att han slutade arbeta med det. Sensorer blir alltid bättre, liksom någon gång i det 23: e århundradet, kommer han att kunna i form en neutrino detektor i en liten handhållen enhet.
En av de nya sensorerna [Peter] arbetar med är Air Particle-sensorn MAX30105. Reklampaterialet för detta chipstillstånd är det utformat för rökdetektorer samt avsluta larm, men det här är verkligen ett av de minsta damm samt partikelsensorer på marknaden. Om du vill ha en handhållen gadget som upptäcker damm, borde det vara det chip du tittar på.
Tyvärr är Maxim väldigt, extremt snyggt om exakt hur den här partikelsensorn fungerar. Det finns en metod för att få tillgång till råpartikelantal samt de underliggande algoritmerna, liksom Maxim är mer än villig att erbjuda dessa algoritmer med en tredjeparts distributör. Det är bara inte exakt hur vi gör saker här, så [Peter] letar efter någon med en elegant partikelgivare för att samla några timmar av data så att han kan utveckla en förare för detta chip.
Här är vad vi förstår om MAX30105-luftpartikelsensorn. Det finns tre lysdioder inom detta chip (röd, ir, såväl som grön), liksom en optisk sensor under ett glasstycke. Chipet driver lysdioderna, ljus visar av rökpartiklar, såväl som kommer in i den optiska sensorn. Därifrån sätter magiska algoritmer detta till ett nummer som motsvarar ett partikelantal. [Peter]’s Hackaday.io Logga för det här projektet har massor av data, matematik, såväl som statistik på de data som kommer ut ur denna sensor. Han har också utvecklat en testrigg för att jämföra den här sensorn med andra partikelsensorer (DSM501A såväl som skarpa sensorer). Uppgifterna från den maximiska sensorn ser bra ut, men det är inte tillräckligt bra för en tricorder. Det är här du, besökare av Hackaday, kom in.
[Peter] letar efter någon med att få tillgång till en elegant partikelgivare för att samla några timmars data med denna maximsensor i en testrigg. När det är klart bör några statistiska tester vara tillräckliga för att bekräfta det arbete som hittills gjorts såväl som att utveckla en förare för den här sensorn. Sedan kommer [Peter] att kunna leka med den här sensorn samt helst göra en extremt överkomlig men extremt exakt luftpartikelgivare som ska hängas på din butiks vägg.